Uppdrag 1
Identitet och religion
a) Livsåskådningar utan Gud som ateism och agnosticism ger också svar på de så kallat stora frågorna. Ge exempel på hur dess anhängare kan forma sin identitet utifrån sin övertygelse.
Alla i världen tror inte på någon gud, men det betyder inte att dem inte har någon identitet. Vissa männsikor formar sin identiet på annat sätt utan gud. Ateism och agnostiker är två exempel på en grupp människor som inte förlitar sig på gud. Dock är det skillnad på ateister och agnostiker, ateism är den grupp människor som inte alls tror på någon alls mäktig, agnostiker vill inte uttrycka sig om gud finns eller inte för de har ej påträffat honom.
Hur formar då dem sin identitet?
I läroboken har jag läst intervjuerna med Rolf och Felicia som uttrycker sig på två olika sätt. Om vi börjar med Rolfs uppfattning på livet, han är då agnostiktiker och har en öppen syn och nyfikenhet på livet. Han tror på självutveckling och att vi människor kan utveckla vårat medvetande. Eftersom han är öppen som person kan han prata med någon präst om guds excitens såväl som en icke religös om guds excitens. Han nämner även att han inte vill uttrycka sig om gud finns eller inte för han inte vet om gud finns.
Felicia däremot är ateist hon tror inte alls på att gud finns. Hon skulle man nog nästan kalla för humanist. Hon tror på männsikans egna förmåga, tankar och ideér. Hon tror heller inte på att själen exicterar. Det som formar deras identitet är deras uppfattning på livet, spelar ingen roll om man tror på gud eller inte. För inne i våra celler har vi naturligt att vi tror på saker.
Hur formar då dem sin identitet?
I läroboken har jag läst intervjuerna med Rolf och Felicia som uttrycker sig på två olika sätt. Om vi börjar med Rolfs uppfattning på livet, han är då agnostiktiker och har en öppen syn och nyfikenhet på livet. Han tror på självutveckling och att vi människor kan utveckla vårat medvetande. Eftersom han är öppen som person kan han prata med någon präst om guds excitens såväl som en icke religös om guds excitens. Han nämner även att han inte vill uttrycka sig om gud finns eller inte för han inte vet om gud finns.
Felicia däremot är ateist hon tror inte alls på att gud finns. Hon skulle man nog nästan kalla för humanist. Hon tror på männsikans egna förmåga, tankar och ideér. Hon tror heller inte på att själen exicterar. Det som formar deras identitet är deras uppfattning på livet, spelar ingen roll om man tror på gud eller inte. För inne i våra celler har vi naturligt att vi tror på saker.
b) Religionsfrihet är en lagstadgad rättighet, men hur förhåller det sig när religionen kommer i konflikt med grundläggande värden i samhället som jämställdhet mellan män och kvinnor, homosexuellas rättigheter och alla människors lika värde?
I sverige har vi religonsfriheten nedskriven i grundlagen. Det gör rätten till den som vill avstå från religion såväl till den som vill utföra sin religion i vardagen. Med denna lag nedskriven kan vi undvika förföljelse och diskriminering. Vi lever i ett månkulturellt samhälle, därför är de viktigt att visa respekt för de som vill utöva sin religion. Många religioner kan komma i konflikt med några av våra grundläggande värden som t.ex. svenska kyrkan, en gång i tiden var det förbjudet för homosexuella att gifta sig och till och med vara delaktig i deras församling. Men år 1944 infördes det en lag som lyder att det är okej för alla, att gifta sig i kyrkan, oavsett vilken sexuell läggning man har. Men det finns tyvärr fortfarande församlingar som har kvar dem negativa åsikterna om homosexualitet, som kan leda till att den negativa synen på homosexualitet sprids inom deras församling och till nya medlemmar och till deras barn som växer upp med dessa åsikter. Det har blivit mer o mer accepterat inom religioner men inte överallt i världen, det är fortfarande en kamp för allas lika värde och rätten att få vara den man vill.
c) Begreppet multireligiös tas fram som en möjlig utveckling inom religionen, att människor inte bara tillhör en religion utan flera samtidigt. Diskutera detta framtidsscenario utifrån de nya religioner som beskrivs i läroboken. (sök i registret efter begreppet "multireligiös" om du har en pappersbok eller gå in under Tema och Nya religioner och läs om du har en interaktiv bok)
Varje dag så utvecklas världen, och det gör religioner med. Religioner fösvinner och glöms bort såväl som att de skapas nya religioner. Vi människor en tendens att ta till sig nya sätt att se kring religioner och med tiden har religioner förändrats. Idag kan vi se att religoner har många olika delar från olika tidsepoker och vi kan även se att många religioner i en enda religion. Vanligast kan vi se med nya religoner att det bygger på en utav världsreligionerna, det är ovanligt att se nya religioner med alldeles egna läror. I och med att vi kan se i dagsläget att religioner förändras och förnyas, och att vi går i skolor med blandade religioner så tror jag på att, i framtiden att vi kan se multireligiös åskådning. Alla har rätten till att skapa sin egna uppfattning på livet, det kan vara olika tros från olika religioner eftersom att vi lever i ett multikulturellt samhälle.
Religion och vetenskap
a) Religion och vetenskap har delvis olika utgångspunkt i hur de kommer fram till hur världen är. Beskriv hur deras metoder skiljer sig åt. Gör en analys av på vilka sätt människor resonerar för att överbrygga skillnaderna.
Vetenskapens metod:
Vetenskapen är uppbyggd på tre olika saker; observationer, experiment och tester. Den bygger på iaktagelser i verkligheten, som vi kan sen mäta, väga eller se. Och en vetenskapligt resultat ska inte heller vara beroende av just en person, flera andra ska kunna göra om exprimentet för att det ska framställas som en ny kunskap.
Religionens metod:
I religion handlar det inte om att man kan mäta, se eller väga saker och ting. Här handlar det om det övernaturliga och guds kännedom. Man skulle kunna kalla de fantasi eller osynliga väsen. Det är personliga upplevelser som olika individer uppfattar på olika sätt. I religion kan man inte upprepa en händelse som man kan göra i ett expriment.
Religion och vetenskap:
Religion och vetenskap uppfyller olika områden i livet. Religionen är mer baserat på känslomässiga strömmar man upplever i vardagen och livet ut. Att tro på något övernaturlig, mer oförklarigt ger en filosofisk upplevelse i vissa människors liv, som t.ex. ett liv efter döden eller meningen med livet. Vetenskapen är baserat på konkreta ting som är vetenskapligt bevisat genom expriment och tester. Att vi går här på jorden är en självklarhet för alla, men det är också vetenskapligt bevisat att det är så. Det är ju gravitationskraften som håller oss på jorden och en normalkraft från jorden så vi inte åker rakt igenom. Det blir bevisat för att överallt på jorden kan du stå utan att flyga upp i luften eller ramla ner igenom jorden.
Vetenskapen är uppbyggd på tre olika saker; observationer, experiment och tester. Den bygger på iaktagelser i verkligheten, som vi kan sen mäta, väga eller se. Och en vetenskapligt resultat ska inte heller vara beroende av just en person, flera andra ska kunna göra om exprimentet för att det ska framställas som en ny kunskap.
Religionens metod:
I religion handlar det inte om att man kan mäta, se eller väga saker och ting. Här handlar det om det övernaturliga och guds kännedom. Man skulle kunna kalla de fantasi eller osynliga väsen. Det är personliga upplevelser som olika individer uppfattar på olika sätt. I religion kan man inte upprepa en händelse som man kan göra i ett expriment.
Religion och vetenskap:
Religion och vetenskap uppfyller olika områden i livet. Religionen är mer baserat på känslomässiga strömmar man upplever i vardagen och livet ut. Att tro på något övernaturlig, mer oförklarigt ger en filosofisk upplevelse i vissa människors liv, som t.ex. ett liv efter döden eller meningen med livet. Vetenskapen är baserat på konkreta ting som är vetenskapligt bevisat genom expriment och tester. Att vi går här på jorden är en självklarhet för alla, men det är också vetenskapligt bevisat att det är så. Det är ju gravitationskraften som håller oss på jorden och en normalkraft från jorden så vi inte åker rakt igenom. Det blir bevisat för att överallt på jorden kan du stå utan att flyga upp i luften eller ramla ner igenom jorden.
b) Evolutionismen har länge varit i fokus då religion ställs mot vetenskap. Beskriv grundprinciperna i Darwins utvecklingslära. Resonera kring hur kreationisterna argumenterar för sin teori, intelligent design (ID). Vilka brister finns i de bibeltrognas resonemang enligt vetenskapens metod?
Darwins evolutions lära handlar om vilka djur och växter som klarar sig bäst i naturen. Djur ser olika ut och är anpassade efter miljön. De föds fler djur än överlever till vuxen ålder, på grund av att behoven är oändliga och resuserna är ändliga. De finns djur som har bättre fitness än andra, och de som har bättre fitness har större chans att klara sig i naturen och till att föröka sig.
Det kreationisterna menar är att allt som har skapats, naturen, djuren, och andra komplicerade skapelser inte kan bara hänt av en slmup. Det måste ligga något gudomligt bakom detta.
Företrädarna av ID (intelligent design) vill kunna visa exempel på att Darwins teori inte räcker till, och att det måste finnas en med högre intilligent kraft bakom detta.
Det kreationisterna menar är att allt som har skapats, naturen, djuren, och andra komplicerade skapelser inte kan bara hänt av en slmup. Det måste ligga något gudomligt bakom detta.
Företrädarna av ID (intelligent design) vill kunna visa exempel på att Darwins teori inte räcker till, och att det måste finnas en med högre intilligent kraft bakom detta.
Etik
a) Vilka egenskaper har den goda människan? För ett resonemang utifrån exempelvis egenskapsetik hur ett gott liv och ett gott samhälle ser ut enlig dig?
Det är svårt att prata för någon annan om vad en god människa är för något. Vad en god människa är för mig kanske inte är desamma för en annan. Jag anser att en god människa är ärlig, lojal, balanserad, gör goda gärningar eller står upp för andra i olika situationer. Listan är lång och skulle kunna fortsätta i timmar. Men jag tycker att i slutändan ska man göra det som känns bra för en själv i hjärtat. Något som ger en livlust att leva för. Ett gott samhälle för mig ska man känna sig trygg i. Ingen ska behöva gå ut för att känna sig rädd, iakttagen eller diskriminalserad. Det är viktigt (för mig) att kunna leva i ett demokratiskt land där alla har chansen till att vara delaktig i de belsuts som ska tas.
b) Beskriv hur du kan avgöra om handlingen är god eller ond utifrån regel-, mål-, och viljeetik. Vilka problem finns med de olika metoderna? Argumentera med hjälp av etikens tre vägar i följande moraliska dilemma: " Om du fick chansen skulle det vara rätt att döda en diktator för att skona oskyldiga människors liv"
Regeletik är att man ska följa de regler som finns att följas. De handlar om de moraliska reglerna. Att döda en diktaor för att skona oskyldiga människor liv är inte rätt. För det är fel att mörda en annan männsika. Här spelar det ingen roll om vem det är, man mördar inte en annan människa.
Måletik är bra om det leder till ett gott resultat. Som t.ex. det är förbjudet att vara på tågrälsen, men om en person vuxen eller barn skulle ramla ned så är de ändå okej att gå ned på tågrälsen för att rädda personens liv. Handlingen är god, man räddade en persons liv. Inom måletik skulle de vara okej att döda diktatorn för att skona oskylida männsikors liv, för de leder till ett gott reslutat.
Viljeetiken anser att en handling är god om ens avsikt med en är goda. Som t.ex. om man nu skulle döda diktatorn för att skona oskyldiga männsikors liv och efter det så kommer det en ny diktator som är ännu grymmare än den förra och människorna lever nu under sämre förhållanden än tidigare. Hur kan det då vara en god handling om det bara blev värre? Jo för att tanken var god och målet man sökte efter kom från den goda viljan.
Måletik är bra om det leder till ett gott resultat. Som t.ex. det är förbjudet att vara på tågrälsen, men om en person vuxen eller barn skulle ramla ned så är de ändå okej att gå ned på tågrälsen för att rädda personens liv. Handlingen är god, man räddade en persons liv. Inom måletik skulle de vara okej att döda diktatorn för att skona oskylida männsikors liv, för de leder till ett gott reslutat.
Viljeetiken anser att en handling är god om ens avsikt med en är goda. Som t.ex. om man nu skulle döda diktatorn för att skona oskyldiga männsikors liv och efter det så kommer det en ny diktator som är ännu grymmare än den förra och människorna lever nu under sämre förhållanden än tidigare. Hur kan det då vara en god handling om det bara blev värre? Jo för att tanken var god och målet man sökte efter kom från den goda viljan.