Uppdrag 1
a) Välj en av epokerna som du har läst om i det här avsnittet. Beskriv den översiktligt med egna ord och ge minst 3 exempel på hur vi fortfarande kan se ideal/tankar/idéer och/eller andra kvarlevor från den valda epoken i vår egen tid som kommer från din valda epok.
a) Jag har valt antiken.
Antiken varade mellan år 700 f.Kr. och 500 e.Kr. Det som kännetecknar antiken är grekernas kultur och deras handel som dominerade under de första 500 åren. På grund av deras stränder i Medelhavet gjorde så att de kunde segla till andra länder runt om Grekland för att köpa och sälja varor. På så sätt spreds också deras kultur runt om i Europa.
Athen som var den ledande stadsstaten under år 400 f.Kr. gjorde att det blev grekernas mitt punkt för de demokratiska val som skulle beslutas. Under antiken var kvinnornas roll i hemmet, så när de demokratiska belsut som skulle tas var det bara männen som fick rösta. Men inte alla män heller, slavar och invandrare hade inte heller någon rösträtt i samhället.
År 300 f.Kr. tog kungen Alexander den store makt över Grekland. Alexander den store och hans imperium erövrande ett stort område från Indien i öster till Lybien i väster. Men hans stortid varade inte länge. Samtidigt växte staden Rom fram från år 200 f.Kr. till 400 e.Kr. och romarriket blev ett kejsardöme år 50f.Kr. som styrdes utav Julius Cesar.
Mycket härstammar sig från antikens Grekland idag, demokratin lever fortfarande kvar i stora delar av världen. Främst i Europa har vi demokratiska länder. Den största skillnaden på anitkens demokarti och nu är att idag har alla som är myndiga möjlighet till att rösta inför ett val. Men de såg inte ut alls likadant ut som det gör idag, på antiken hade dom något som heter direktdemokrati. Det betyder alla (som fick rösta) samlas och närvarar för att fatta ett beslut tillsammans. Idag får man hem ett brev i postlådan som man sedan fyller i som sedan ska skickas in till kommunen.
Runt om i världen ser vi liknelser av då tidens teatrar som grekerna använde sig utav. Något som är speciellt med dom är deras uppbyggnad, de är byggda på ett sätt så att ljudet från scenen ska kunna höras till den som sitter längst upp på läktaren.
Hur städer är uppbyggda kommer även från romarriket. De Romarna gjorde var att använda sig utav rutnätsmönster för att bygga sina städer. De var dock mer begränsade än vad vi ser idag, runt om staden var det murar och hade begränsat med utgångar från staden. Idagens samhälle finns det fler möjligheter till att komma in och ut från en stad. New York är ett bra exempel på rutnätsmönstrad stad.
Antiken varade mellan år 700 f.Kr. och 500 e.Kr. Det som kännetecknar antiken är grekernas kultur och deras handel som dominerade under de första 500 åren. På grund av deras stränder i Medelhavet gjorde så att de kunde segla till andra länder runt om Grekland för att köpa och sälja varor. På så sätt spreds också deras kultur runt om i Europa.
Athen som var den ledande stadsstaten under år 400 f.Kr. gjorde att det blev grekernas mitt punkt för de demokratiska val som skulle beslutas. Under antiken var kvinnornas roll i hemmet, så när de demokratiska belsut som skulle tas var det bara männen som fick rösta. Men inte alla män heller, slavar och invandrare hade inte heller någon rösträtt i samhället.
År 300 f.Kr. tog kungen Alexander den store makt över Grekland. Alexander den store och hans imperium erövrande ett stort område från Indien i öster till Lybien i väster. Men hans stortid varade inte länge. Samtidigt växte staden Rom fram från år 200 f.Kr. till 400 e.Kr. och romarriket blev ett kejsardöme år 50f.Kr. som styrdes utav Julius Cesar.
Mycket härstammar sig från antikens Grekland idag, demokratin lever fortfarande kvar i stora delar av världen. Främst i Europa har vi demokratiska länder. Den största skillnaden på anitkens demokarti och nu är att idag har alla som är myndiga möjlighet till att rösta inför ett val. Men de såg inte ut alls likadant ut som det gör idag, på antiken hade dom något som heter direktdemokrati. Det betyder alla (som fick rösta) samlas och närvarar för att fatta ett beslut tillsammans. Idag får man hem ett brev i postlådan som man sedan fyller i som sedan ska skickas in till kommunen.
Runt om i världen ser vi liknelser av då tidens teatrar som grekerna använde sig utav. Något som är speciellt med dom är deras uppbyggnad, de är byggda på ett sätt så att ljudet från scenen ska kunna höras till den som sitter längst upp på läktaren.
Hur städer är uppbyggda kommer även från romarriket. De Romarna gjorde var att använda sig utav rutnätsmönster för att bygga sina städer. De var dock mer begränsade än vad vi ser idag, runt om staden var det murar och hade begränsat med utgångar från staden. Idagens samhälle finns det fler möjligheter till att komma in och ut från en stad. New York är ett bra exempel på rutnätsmönstrad stad.
b) Välj en central händelse i någon av epokerna i kapitlet "Epok för epok". Gör en analys av hur det har påverkat senare tids historia. Din analys kan exempelvis innehålla hur händelsen har påverkat politiken, ekonomin, villkoren för vanliga människor, vetenskapen, religionen.
Reformationen
Under en lång period av historien har den katolska kyrkan varit överanordnade över staten och den vanliga människan. Prästernas läs och skriv kunnighet gjorde dem till de mäktigaste och mest pålitliga i samhället. De prästerna sa var befolkningen lag. Men senmedeltid runt 1500-talet var det slut på det. Martin Luther som själv var munk läste Bilbeln och tyckte inte alls om vad påven och prästerna lärde ut. Han tyckte att dem lärde ut fel. På den här tiden kunde man som vanlig männsika köpa ett dokument av påven som kallades avlatsbrev som gjorde att man blev förlåten för sina synder. Detta gillade inte alls Luther, varför skulle man behöva köpa sig fri från sina synder, i Bibeln stod det ju att bara om man tror på Jesus så blir man fri.
Så vad han gjorde var att börja protestera mot kyrkan, som många andra tidigare hade gjort och mist livet av sig på grund av det. Martin Luther höll verkligen fast vid vad han tyckte och tyckte verkligen att det påven lär ut är inte alls vad som står i bibeln. Han började då att skriva 95 teser om vad som var fel med kyrkan och sedan spikade fast de på kyrkdörrarna. Detta gillade inte alls påven och till slut sparkade han ut Luther från kyrkan. Men det stoppade inte honom alls från att fortsätta protestera, han kom på att om han översätter Bilbeln från latin till befolkningen språk kan alla läsa den själv för att förstå att de kyrkan lär ut är fel. Så han började skriva av hela Bibeln för hand, och medans han gjorde det så uppfanns boktryckar konsten. Det gjorde det mycket lättare för honom att sprida sitt budskap runt om i landet. Kungarna hopppade också på det här tåget, varför skulle kyrkan ha mest pengar i samhället. Därför började kungarna reformera om kritiken mot den katolska kyrkan- där av namnet reformation.
Påföljder av detta har gjort så att vetenskapen har fått växa fram. Människan var nu fri i sitt tankesätt och många nya möjligheter öppnades. Eftersom religon och vetenskap alltid har varit oattraktiva gentemot varandra så var detta öppningen för att vetenskapen kunde tas på allvar. Kyrkan låg nu i underläge och staten var den som hade mest makt och rikedommar i samhället.
Under en lång period av historien har den katolska kyrkan varit överanordnade över staten och den vanliga människan. Prästernas läs och skriv kunnighet gjorde dem till de mäktigaste och mest pålitliga i samhället. De prästerna sa var befolkningen lag. Men senmedeltid runt 1500-talet var det slut på det. Martin Luther som själv var munk läste Bilbeln och tyckte inte alls om vad påven och prästerna lärde ut. Han tyckte att dem lärde ut fel. På den här tiden kunde man som vanlig männsika köpa ett dokument av påven som kallades avlatsbrev som gjorde att man blev förlåten för sina synder. Detta gillade inte alls Luther, varför skulle man behöva köpa sig fri från sina synder, i Bibeln stod det ju att bara om man tror på Jesus så blir man fri.
Så vad han gjorde var att börja protestera mot kyrkan, som många andra tidigare hade gjort och mist livet av sig på grund av det. Martin Luther höll verkligen fast vid vad han tyckte och tyckte verkligen att det påven lär ut är inte alls vad som står i bibeln. Han började då att skriva 95 teser om vad som var fel med kyrkan och sedan spikade fast de på kyrkdörrarna. Detta gillade inte alls påven och till slut sparkade han ut Luther från kyrkan. Men det stoppade inte honom alls från att fortsätta protestera, han kom på att om han översätter Bilbeln från latin till befolkningen språk kan alla läsa den själv för att förstå att de kyrkan lär ut är fel. Så han började skriva av hela Bibeln för hand, och medans han gjorde det så uppfanns boktryckar konsten. Det gjorde det mycket lättare för honom att sprida sitt budskap runt om i landet. Kungarna hopppade också på det här tåget, varför skulle kyrkan ha mest pengar i samhället. Därför började kungarna reformera om kritiken mot den katolska kyrkan- där av namnet reformation.
Påföljder av detta har gjort så att vetenskapen har fått växa fram. Människan var nu fri i sitt tankesätt och många nya möjligheter öppnades. Eftersom religon och vetenskap alltid har varit oattraktiva gentemot varandra så var detta öppningen för att vetenskapen kunde tas på allvar. Kyrkan låg nu i underläge och staten var den som hade mest makt och rikedommar i samhället.
c) Redogör och analysera hur du har löst EN valfri uppgift i lärobokens uppgifter som du hittar i de flesta kapitel under huvudrubriken "Frågor på texten". I e-läromedlets innehållsförteckning hittar du uppgifterna under rubriken "Övningar". I din analys skall du utgå ifrån de fyra huvudprinciper som du nu har lärt dig: Äkthet, Tid, Beroende och Tendens.
Rappotering från oroshärdar.
1. Notisen handlar om hårda stider mot Norra Waziristad, på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Det skrivs att stridsflygplan har attackerat och dödat hundratals männsikor i staden. Medans tiotusentals civila flyr där ifrån för att söka skydd. I artikeln skrivs det även om att stiderna är mellan talibanerna, al-Qaida och den pakistanska militären.
2. Jag tror att jornalisten inte har varit på plats. För att det han nämner är baserat på vad andra källor sagt. Han hänvisar till andra som t.ex. den pakistanska regeringenssida för bekräftelse och för att det ska låta trovärdigt. Man kan säga att journalisten är beroende av andra källor, därför stärker det att han inte varit på plats.
3. Äktheten i artikeln är trovärdig. Dock måste regeringens inlägg om detta varit en andrahandskälla, för i artilken kan man läsa ''Lokala invånare och andra säkerhetskällor uppgav..''
Journalisten har däremot bara skrivit bra om den pakistanska regeringen, som går vinnande ur det här. Jag ser att den är vinklad på ett sätt som ska ser bra ut för regeringen, hade en av talibanerna skrivit denna artikel skulle vi få läsa ur en annat perspektiv på detta. Här ser jag att artikelns tendens kan ha förvrängt hela historian.
4. Generalmajor Waheed Arshad berättade för en internationella nyhetsbyrår om denna strid, detta ger ännu en källa, en tredjehandkälla. Detta kan ha miss tolkas eller omtolkats på vägen, här ser vi också att journalisten är beroende av vad andra nyhets sajter har sagt. Om varför militären berättar om flygattackerna kan vara för att de vill ha sitt ord sagt, de flesta litar på regeringen. På något sätt skulle detta kanske kommit ut på annat sätt, kanske till och med på fel sätt. Jag tror att de vill se bra ut för världen, och visa vad som pågår.
5. Man får läsa om att det är krig, flygattacker och om att folk har dött. Dock vet man inte exakt hur många som har dött. Man får också reda på talibanerna angrep sig på en armékonvoj. Men bakgrunden till varför de angrep får man inte reda på.
1. Notisen handlar om hårda stider mot Norra Waziristad, på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Det skrivs att stridsflygplan har attackerat och dödat hundratals männsikor i staden. Medans tiotusentals civila flyr där ifrån för att söka skydd. I artikeln skrivs det även om att stiderna är mellan talibanerna, al-Qaida och den pakistanska militären.
2. Jag tror att jornalisten inte har varit på plats. För att det han nämner är baserat på vad andra källor sagt. Han hänvisar till andra som t.ex. den pakistanska regeringenssida för bekräftelse och för att det ska låta trovärdigt. Man kan säga att journalisten är beroende av andra källor, därför stärker det att han inte varit på plats.
3. Äktheten i artikeln är trovärdig. Dock måste regeringens inlägg om detta varit en andrahandskälla, för i artilken kan man läsa ''Lokala invånare och andra säkerhetskällor uppgav..''
Journalisten har däremot bara skrivit bra om den pakistanska regeringen, som går vinnande ur det här. Jag ser att den är vinklad på ett sätt som ska ser bra ut för regeringen, hade en av talibanerna skrivit denna artikel skulle vi få läsa ur en annat perspektiv på detta. Här ser jag att artikelns tendens kan ha förvrängt hela historian.
4. Generalmajor Waheed Arshad berättade för en internationella nyhetsbyrår om denna strid, detta ger ännu en källa, en tredjehandkälla. Detta kan ha miss tolkas eller omtolkats på vägen, här ser vi också att journalisten är beroende av vad andra nyhets sajter har sagt. Om varför militären berättar om flygattackerna kan vara för att de vill ha sitt ord sagt, de flesta litar på regeringen. På något sätt skulle detta kanske kommit ut på annat sätt, kanske till och med på fel sätt. Jag tror att de vill se bra ut för världen, och visa vad som pågår.
5. Man får läsa om att det är krig, flygattacker och om att folk har dött. Dock vet man inte exakt hur många som har dött. Man får också reda på talibanerna angrep sig på en armékonvoj. Men bakgrunden till varför de angrep får man inte reda på.
Undar om du fick B på hela kursen?