Uppdrag 2
Kursbetyg B
a) Med den franska revolutionen föddes nationalismen. Vilka faktorer brukar man säga skapar nationalism, och vilka av dessa fanns i Frankrike vid 1700-talets slut?
Innan franska revolutionen tänkte man inte så mycket på språk och kultur, man tänkte mer på vilken by eller landsbyggd man var ifrån. Kungen och Adeln ville äga så stora landsbyggder som möjligt, och det enda de egentligen brydde sig om, var att det betaldades in skatt. Och krykan lade inte heller stor vikt i om vart man kom ifrån, mer om man var protestant eller katolik.
Så efter revolutionen förlorade kungen, adeln och kyrkan sin makt. Gemenskapen kyrkan förde in tappade de i slutet på 1700-talet och kungen och adeln tappade makten på grund av upplysningstänkandet att alla var, i grund och botten, lika värda. I och med de sökte människorna till sig en ny sammanhållande kraft i samhället.
Människorna fick också en större roll i det politika sammanhangen. Människorna började allt mer utbilda sig och därmed deltog i viktiga frågor i tidningar. Människan själv hade fått sin röst hörd som ledde till att kungen tvingats fly för att slippa undan monarkin, som i sin ordning minskade makten.
Så efter revolutionen förlorade kungen, adeln och kyrkan sin makt. Gemenskapen kyrkan förde in tappade de i slutet på 1700-talet och kungen och adeln tappade makten på grund av upplysningstänkandet att alla var, i grund och botten, lika värda. I och med de sökte människorna till sig en ny sammanhållande kraft i samhället.
Människorna fick också en större roll i det politika sammanhangen. Människorna började allt mer utbilda sig och därmed deltog i viktiga frågor i tidningar. Människan själv hade fått sin röst hörd som ledde till att kungen tvingats fly för att slippa undan monarkin, som i sin ordning minskade makten.
Hur reagerade andra länder på det nya styret i Frankrike?
Att en revolution gjorde kungarna och adelsmännen till mindre makt var ingen nyhet, därför fruktade andra länders makter att detta kunde ske. Men folket var redo för förändring, det nya upplysningstänkadet gjorde att revolution var oundvilkligt. Vissa länder blev alltså inspererade av den franska revolutionen som t.ex. Tyskland, Ungern.
Medans Ryssland var de land som behöll sina gamla samlevandsätt, för de lyckades aldrig ha en fullbordad uppror.
Medans Ryssland var de land som behöll sina gamla samlevandsätt, för de lyckades aldrig ha en fullbordad uppror.
Utmaning: Varför har Frankrike den nationalsång (Marseljäsen) man har?
Marseljäsen är en krigssång som revolutionära soladater sjöng när de tågade från Marseille mot Tuilerierna i Paris den 10 Augusti 1792.
Med den industriella revolutionen föddes också den moderna samhällsdebatten. Vilka nya mötesplatser gynnade politisk debatt och hur?
De olika samhällsklasserna gjorde så att fler blev intresserade av politik. Speciellt medelklassen där jurister, lärare och affärsmän ingick i hade stor inflytan på folket. Eftersom många var intressearde av politik var platser som cafeer och restauranger en utmärkt mötesplats för att vidare kunna diskutera politiken.
b) Den franska revolutionen ledde till andra revolutioner i Europa, vilka? Nämn EN av dem och redogör för bakgrund, förlopp och konsekvenser.
Italiens enande 1848-1870
Efter den franska revolutionen spreds ryktet om vad som skett i Frankrike som inspiredade andra länder till att göra samma sak. Tanken av ett nationell engighet och frihet var det som lockade andra länder, ett land som t.ex. Italien.
Giuseppe Garibaldi är en av många som kämpade för landets frihet. Garibaldi var född i staden Nizza som dåvarandre tillhörde Italien. Han var och reste i Sydamerika vid den tid han fick höra om den nationella frihetsvågen hade strömmat över i hela Europa och nått Italien. Så han åkte tillbaka till sin hemstad Nizza för att kämpa tillsammans med sitt hemland att få ut österrikarna ur Italien. Han hade tidigare varit och kämpat emot diktaturen och demokratin i Sydamerika. Man kan säga att Garibaldi var en äventyrare.
Österrikes mäktige kansler, Matternich, var inte lika nöjd med detta. Metternich var den österrikiske kejsaren Frans Josefs förste minister. Han hade mycket makt över vad som pågick och ogillade revolutionära och nationella omstörtningar.
Efter den franska revolutionen spreds ryktet om vad som skett i Frankrike som inspiredade andra länder till att göra samma sak. Tanken av ett nationell engighet och frihet var det som lockade andra länder, ett land som t.ex. Italien.
Giuseppe Garibaldi är en av många som kämpade för landets frihet. Garibaldi var född i staden Nizza som dåvarandre tillhörde Italien. Han var och reste i Sydamerika vid den tid han fick höra om den nationella frihetsvågen hade strömmat över i hela Europa och nått Italien. Så han åkte tillbaka till sin hemstad Nizza för att kämpa tillsammans med sitt hemland att få ut österrikarna ur Italien. Han hade tidigare varit och kämpat emot diktaturen och demokratin i Sydamerika. Man kan säga att Garibaldi var en äventyrare.
Österrikes mäktige kansler, Matternich, var inte lika nöjd med detta. Metternich var den österrikiske kejsaren Frans Josefs förste minister. Han hade mycket makt över vad som pågick och ogillade revolutionära och nationella omstörtningar.
c) Redogör för vilka samhällsklasser och vilka ideologier som fanns. Jämför genom att redovisa likheter och skillnader i ideologiernas syn på exempelvis rösträtten, kyrkan och vilka som skall ha makten. Vilken ideologi knyts till vilken samhällsklass, och varför?
Liberalismen
Denna grupp tänkande männsikor bestod av medelklassen dvs. affärsmän, jurister och lärare. De hade en god och positiv inställning till den franska revolutionen och industriella revolutionen. Liberalera var emot orättvisor som t.ex. ståndprivilegier till vissa och de var för att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter samt människans värde.
Liberalism står för männsikans frihet. Friheten till att kunna yttra sitt tänkande och tyckande. De stod även för att alla ska samma rösträtt, men dock inte alla liberaler stod för detta. om t.ex. ståndprivilegier till vissa och de var för att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter samt människans värde. Vissa antog att det skulle fattas oförnuftiga och oansvariga beslut om om alla hade samma rösträtt.
Konservatism
Denna grupp var negativt ställd gentemot den franska revolutionen. Händelserna i Frankrike är ett facit på vad som händer om ett samhälle förändras för snabbt. De menar att mer förlita sig på traditioner och erfarenheter från tidiagre generationer för att kunna bygga ett bättre samhälle. För att bygga upp ett stark samhälle behöver man tid, ansåg dem.
Konservatismen var helt emot liberalerna, de ansåg liberalerna som hjärtlösa och egocentriska. De tycker att man ska titta på samhället som en familj och inte som individer. Det gamla samhällets makthavare som kungamakt, adel och kyrka var konservativa. För att ideologin gynnade dem.
Socialismen
Likt liberalerna välkommade socialisterna revolutionerna som ägde rum. Deras mäl var inte kapitalet, utan att alla pengar ska delas ut jämnt mellan männsikorna i samhället. Efter deras strävan på rättvisa i samhället, var de tvunga att sluta tänka på kapitalet. Socialisterna ser alla männsikor, fattiga som rika. De tycker alla är människor med samma rättigheter. Medan Liberalism och konstervatism tänker mer på sig själva.
Denna grupp tänkande männsikor bestod av medelklassen dvs. affärsmän, jurister och lärare. De hade en god och positiv inställning till den franska revolutionen och industriella revolutionen. Liberalera var emot orättvisor som t.ex. ståndprivilegier till vissa och de var för att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter samt människans värde.
Liberalism står för männsikans frihet. Friheten till att kunna yttra sitt tänkande och tyckande. De stod även för att alla ska samma rösträtt, men dock inte alla liberaler stod för detta. om t.ex. ståndprivilegier till vissa och de var för att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter samt människans värde. Vissa antog att det skulle fattas oförnuftiga och oansvariga beslut om om alla hade samma rösträtt.
Konservatism
Denna grupp var negativt ställd gentemot den franska revolutionen. Händelserna i Frankrike är ett facit på vad som händer om ett samhälle förändras för snabbt. De menar att mer förlita sig på traditioner och erfarenheter från tidiagre generationer för att kunna bygga ett bättre samhälle. För att bygga upp ett stark samhälle behöver man tid, ansåg dem.
Konservatismen var helt emot liberalerna, de ansåg liberalerna som hjärtlösa och egocentriska. De tycker att man ska titta på samhället som en familj och inte som individer. Det gamla samhällets makthavare som kungamakt, adel och kyrka var konservativa. För att ideologin gynnade dem.
Socialismen
Likt liberalerna välkommade socialisterna revolutionerna som ägde rum. Deras mäl var inte kapitalet, utan att alla pengar ska delas ut jämnt mellan männsikorna i samhället. Efter deras strävan på rättvisa i samhället, var de tvunga att sluta tänka på kapitalet. Socialisterna ser alla männsikor, fattiga som rika. De tycker alla är människor med samma rättigheter. Medan Liberalism och konstervatism tänker mer på sig själva.
Hejsan!
Tack för att du delar med dig dina svar:)
skulle vilja veta vilka källor du använde:)
MVH Helena