Uppdrag 3
Hinduismen
a) Vad är kastsystemet inom hinduismen? Vilka svårigheter kan de kastlösa, daliter stöta på?
Kastsystemet inom hinduismen är som olika samhällsklasser. Ett kastsystem bestämmer vilket kast man hamnar i, man föds i sitt kast och man kan inte påverka vilket man hamnar i. Dock kan karman påverka vilket kast man hamnar i nästa liv, god karma ger högre kast och dålig karma ger sämre kast. Hinduismen anser att kasterna blev uppdelade enligt guden Brahmans egna kropp. Kastsystemet är indelat i fyra nivåer, Högsta kast är 1. Brahminer; de styrande till exempel präster. 2. Kshatriyas; de krigande, militär/polis 3. Vaishyas; de näranade, affärsmän. 4. Shudras; de tjänande, städare, byggare osv. Vissa kast anses fina och andra anses dåliga, vilket kast man tillhör beror på karman från sitt tidigare liv. En del folk hamnade utanför de fyra huvud kasterna, de kastlösa som idag kallas för ''Daliter'' som betyder förtryckt. De kastlösa har ingen del av Brahmans kropp, de anses som orena och människor i högre kast rör ej vid en kastlös person då dem tror att man blir smittad av orenheten. Dessa kastlösa arbetar med orena saker som ingen i högre klass vill befatta sig med. Att vara dalit innebär att man ständigt blir utsatt för en typ av osynlig, social diskriminering, den sociala diskrimineringen leder till många svårigheter, barn som tillhör dalit kast börjar skolan, kamrater som tillhör högra kaster åt inte lunch vid samma bord som dem, de tilläts inte dricka vatten ur samma kran som dem i högra kast. Daliter får ej besöka indiska tempel, de kan inte få bra jobb och de sig utanför deras kast. Idag är det dock förbjudet i lag att diskriminera någon på grund av sin kasttillhörighet i Indien, men kastsystemet är så djupt inrotat att de sker ändå främst på landsbygden. Många hinduer är noga med vilka som de inte kan umgås med och det är i princip otänkbart att gifta sig med någon utanför sitt eget kast.
b) Beskriv skillnaden mellan exempelvis en kyrka eller synagoga och ett hinduiskt tempel.
Inom hinduismen är templet den viktigaste byggnaden det är ingen samlingslokal utan det är gudens bostad Olika tempel är helgade åt olika gudar. Hinduer måste inte gå till templet för att be, det är inte templets huvudsakliga syfte man kan lika gärna be hemma. Inne i templet finns det en staty av guden, folket tar hand om den som en levande person. När man besöker templet så rör de sig omkring i de olika rummen i en bestämd ordning. Rummen är oftast mörka för att hjälpa till att finns det inre livet och meditation samt här offrar de gåvor till sina gudar.
Tillskillnad ifrån till exempel kristendomen som har kyrkan en samlingslokal som är avsedd för kristen gudstjänst, vigsel och dop. I kyrkan kan man prata med en präst ifall man vill ha råd och stöd eller bara prata ut med någon som lyssnar. Så en skillnad jag finner är att tempel är mer riktad på en individnivå medan kyrkan är mer social. Tempel kan ha olika former som små och jätte stora tempel medans kyrkan har samma form.
Tillskillnad ifrån till exempel kristendomen som har kyrkan en samlingslokal som är avsedd för kristen gudstjänst, vigsel och dop. I kyrkan kan man prata med en präst ifall man vill ha råd och stöd eller bara prata ut med någon som lyssnar. Så en skillnad jag finner är att tempel är mer riktad på en individnivå medan kyrkan är mer social. Tempel kan ha olika former som små och jätte stora tempel medans kyrkan har samma form.
c) Varanasi är en av väldens äldsta städer. Varför är Varanasi en pilgrimsort och den heligaste platsen för hinduer?
Staden Varanasi är en av Indiens sju heligaste städer och en av de äldsta oavbrutet bebodda städerna i världen. Varanasi ligger vid den heliga floden Ganges som anses ha ett gudomligt ursprung. Hinduismen kallar ofta staden för ''ursprungets land'' på grund av att gudarna Shiva och Parvati ska ha gift sig där. De anser alltså att allting började där samt allting kommer att återvända där. Hit reser miljontals hinduer från hela världen för att få bada vid någon av stadens 84 ghats i hopp om att renas från sitt livs alla synder. Folk kommer även till staden för att kremera den avlidne. Det är allas mål inom hinduismen att bryta reinkarnationen som tillåter de att uppnå andlig frigörelse som kallas för ''Moksha''. Moksha innebär att bli frälst och slippa att återfödas till detta liv och att man blir ett med Brahman. Detta sker genom att man strös askan av den döde ut i Gangesfloden som finns i Varanasi.
Buddhismen
a) Beskriv och förklara legenden om Siddartha Gautama med egna ord.
Siddharta Gautama var en prins som föddes i en kungafamilj på ett palats på gränsen Nepal och Indien. Hans fader som var Kung lät en Siare förutspå Siddhartas framtid. Siaren berättade att pojken aldrig skulle finna tillfredsställer i ett vanligt liv, utan han skulle bli religiös eller en politisk ledare. Siaren förutspådde att fyra händelser med fyra inblandade personer kommer att få pojken att dra sig undan världen, en åldring, en sjuk, en död och en munk. Hans fader ville inte detta för hans son, så på grund av denna spådom beslöt sig han sig att hålla sin son skild från världen utanför palatset. Han beordrade Siddharta att hållas inne i palatset och hade vakter som vaktade honom. Men precis som siaren hade förutspått så lyckades Siddharta ta sig ut ur palatset, han mötte i tur och ordning en åldring, en sjuk, en död man och en munk på vandring. Här förstod han att allt levande har ett slut vilket är döden. Han bestämmde sig för att lämna sin fru och son för att finna svaren och insikten om livet. Under hans resa träffade han fem asketer som lever sina dagar i stäng självdisciplin och svåra yogaövningar, han levde med dem i sex år. Efter det bestämde han sig för att lämna dem, han fortsatte sin vandring och begav sig mot byn Bodhgaya. Där satt han under ett träd och bestämde att stanna kvar tills han hittat sanningen om livet. Han kämpade emot demonen Mara som ville hindra honom i sitt sökande. Efter två nätter den tredje natten kommer den fullständiga insikten till honom och Siddharta Gautama blev Buddha (en upplyst).
b) Gör en analys av legenden samt resonera kring om vi kan lära något av legenden idag.
Buddhas liv inleddes med lyx, trygghet och rikedomar men det gjorde inte honom nöjd. Han hade fru, barn och en fin framtid men han bestämde sig för att resa iväg för att få svar på sina frågor. Buddha grubblade mycket på livets frågor och han var mycket intresserad av livets mening. Men han hittade inte det genom asketism, han insåg att varken världens väg eller askesens väg ledde till målet utan han menade att det måste finnas en annan väg för att förstå livets mening. När han satt under trädet så kämpade han emot demonen Mara som försökte festa honom med materiella saker som vi människor strävar efter. Men Buddha behärskade sig och han fortsatte att meditera. Det var då han insåg att det är människans egoism och begär som ligger bakom vårat lidande. Jag tycker man kan se på lidandet på ett annat sätt än Buddha. Som till exempel sjukdomar och döden det är en naturlig sak som sker. Det är så stor skillnad på exempel hur medicin och sjukvård ser ut idag, vi har sjukhus där läkare vårdar sjuka patienter, medans förr i tiden så vårdades dem sjuka hemma. Döden var mer eller mindre vanligt förr då de flesta dog i hemmet. Buddha levde ett rikt liv i ett palats och han var inte nöjd, han lärde oss att rikedomar inte gör en lycklig. Legenden är en berättelse om hur Buddha har funnit sin metod och att han förstod att människor hela tiden lider och är missnöjda. Men när man mår sitt mål och blir upplyst så finner man sanningen. Livet är fyllt av lidande och enda vägen att slippa det är genom att bli upplyst.
c) Buddhismen växer som religion i Europa och USA. På vilka sätt skiljer sig den västerländska buddhismen från den asiatiska?
Buddhismen utövas och utvecklas på flertal ställen i hela världen. Under tidigare historia inom hinduismen i Indien uppstod det olika skolor med lite olika betoningar av vissa läror. När buddhismen berörde nya kulturer och civilisationer blev den tvungen att anpassa sig genom att finna nya uttryck, ibland även nya ord, för att förmedla sitt budskap. Det finns två olika delar av människor i Europa som har olika tankar om buddhismen. Den första delen anser att buddhismen är en livsåskådning mer än en religion. Knut Jacobsen en norsk religionsvetare skrev i sin bok ''Buddhismen: religion, historia, liv'' att buddhismen inte är någon religion eftersom att den inte har kraven som bland annat var som en gud och central kyrk organisation Den andra delen tar till sig och sympatiserar med buddhismen för att den uppfattas för fredlig och rationell. Betoningen på individens eget ansvar lockar till att försöka hitta sig själv med hjälp av någon högre makt. Det kräver moraliskt och mental träning vilket kan uppnås med främst meditation. Betoningen ligger i den upplevda erfarenheten mer än genom dogmer eller auktoriteter. Västvärlden beskriver buddhismen på ett sätt som skiljer sig åt i från den asiatiska buddhismen. Även de förknippar buddhismen med icke våld, meditation, vetenskap, psykologi och filosofi och hälsofrämjande. Exempelvis den buddhistiska meditation använder västlänningar inte alltid av religiösa skäl utan för att människan ska bli lyckligare och friskare. Medans man då i Asien tror på övernaturliga väsen, det magiska, religiösa och dem har sina pilgrimsresor, så har det skalats bort i väst och kvar finns meditations metoder/tekniker. Västvärldens buddhismen skiljer sig från den asiatiska buddhismen med tre punkter. 1) Religionens övernaturliga och rituella aspekter har tonats ner inom väst buddhismen. Fokuset har istället hamnat på sambandet mellan buddhism och modern vetenskap, etik och moral. 2) Västbuddhismen har infört en ideologi för det sociala, politiska och de ekonomiska livet i den moderna världen. 3) Västbuddhismen har gjorts till en modern demokratisk rörelse där de har förespråkat en blandning av buddhismen och socialismen, kommunismen. Så västerländsk buddhism är mer sekulär än den asiatiska buddhismen.